MEDIEVANOR: en etnografisk undersökning.

Som en sista uppgift i kursen Nätkulturer fick jag i uppgift att undersöka unga och medier mer analyserat och ingående. Då jag redan i tidigare uppgift börjat se närmare på YouTube och det skönhetscommunity som finns där har jag haft som mål att utveckla detta mer noggrant i denna undersökning. Jag är själv, liksom många andra tjejer i min ålder, väldigt intresserad av skönhet. Här är jag främst nyfiken på att se vilken makt dessa trendsättare och skönhetsgurus har när det kommer till att påverka sin relativt unga publik och har då analyserat denna aspekt utifrån en opinionsledar-teori. 

För att få en sådan rättvis bild av fenomenet har jag valt att intervjua två unga kvinnor i min närhet, med åldrarna 22, respektive 23 år. Dessa har valts ut då jag sedan tidigare har vetskapen om att de är aktiva YouTube-tittare med ett väldigt stort intresse för skönhet och kosmetik. Jag tog här fram en intervjuguide vars frågor främst utgick ifrån de egenskaper som definierar en opinionsledare, nämligen:

• Kommunikationen sker ansikte mot ansikte.
  
• Opinionsbildarna är bekanta och ses således som mer trovärdiga.
  
• Att via opinionsledare ses inga propagandistiska skäl från mottagaren av information,
  jämförelsevis till om informationen kommer från exempelvis en politiker. Därav nås även ointresserade och obeslutsamma individer av denna form av kommunikation.
  

Exempel på frågor som ställdes var:

1. Känner du dig tryggare i din konsumtion om du blivit rekommenderad en produkt av någon du har en relation till? 
2. Händer det att du köper en produkt bara för att du blivit rekommenderad den?
3. Hur mycket av den tiden du spenderar på sociala medier varje dag är skönhetsrelaterade?Var du lika intresserad av smink innan du tog del av sociala medier såsom YouTube, eller har brukandet av dessa ökat ditt intresse?
4. Vilka faktorer gör att du dras till YouTube som kanal?
5. Vilka egenskaper anser du att YouTube har som de andra medierna saknar?
6. Ha du någonsin köpt en produkt för att de pratas om, och hyllats, på YouTube? (Om Ja, vad var det för något och varför?)
7. Har du blivit nöjd med dina köp?

Svaren från intervjuerna har sedan analyserats i förhållande till varandra och då sett till den centrala forskningsfrågan: "Innehar skönhetsgurus på YouTube opinionsledaroll i deras prenumeranters, eller frekventa tittares, vardagliga liv?"

Att jag valde att utföra min undersökning via detta perspektiv ansåg jag gav en mer intressant synvinkel på fenomenet jämfört med om jag skulle ställt frågor gällande informanternas engagemang eller brukande av kanalen. Detta då jag anser att den påverkan sociala medier i detta fall har på sina användare är mer intressant, och säger mer om den riktning samhället går mot, snarare än tvärt om.

Då jag inte kan vara med och presentera under aktuell tid via connect (då jag har slutredovisning och examensdag på mitt ordinarie utbildningsprogram vis Högskolan Dalarna) så har jag valt att spela in min presentation och publicera denna här. Jag insåg dock att detta verktyg endast tillåter mig att spela in 5 minuter i taget vilket gjorde att presentationen är uppdelad i två olika klipp:

Presentation, del 1.

Presentation, del 2.

Finns det några frågor gällande min undersökning är det bara att skriva de som en kommentar så ska jag göra mitt bästa för att besvara dessa.

Tack för att du tog dig tid till att läsa/lyssna!

Ha det gott,

Sofie

UNGA OCH NÄTET

Reflektioner efter en föreläsning av Camilla Douhan.

Efter att ha lyssnat igenom föreläsningen av Camilla Douhan där hon disskuterar unga människor och deras medievanor känner jag precis som hon i början nämner, nämligen att i min årskull finner jag inget av detta speciellt förvånande. Ett faktum som till stora delar känns väldigt sorligt. Jag vill bara ställa mig frågan: Är detta verkligen samhället vi lever i?

Jag har personligen aldrig lagt ut speciellt sexuella, eller utmanande, bilder på mig själv i sociala medier (dock med reservation för diverse utklädningskostymer i samband med studentfester). Faktumet är att jag tycker att det är tragiskt när en människas självbild och självkänsla grundar sig i hur många likes denne fick när hon eller han ändra sin profilbild eller la upp en selfie på Instagram. Självklart är det väldigt kul att få många likes, men jag tycker att man borde ta sig mer än en tankeställare innan man postar en bild offentligt på nätet.  Det är som sagt en bild som kan komma att förfölja en resten av sitt liv, och misstag man gör när man är väldigt ung kan sätta käppar i hjulet när man blir äldre och visare. Tragiskt nog är det ju lite så att en tjej som lägger upp utmanande bilder på sig får mer att bevisa innan någon tar henne seriöst i andra sammanhang. Däremot har jag fått uppfattningen om att i och med den träningshetts som pågår just nu där alla vill vara helsosamma och ständigt gå på gym har det helt plötsligt blivit socialt acceptabelt att publicera i stort sätt nakna bilder på sig själv i offentliga rum på nätet,  och då få oerhörda komplimanger för sin utveckling. Det är något som blir lite skevt i min världsbild. En ung flicka får inte lägga upp en bild där hon anser sig själv som sexig och visa lite urringat, medan en tjej i samma ålder kan lägga upp en bild på sig själv endast iförd underkläder för att visa sin nytränade kropp och då är det helt plötsligt okej. Här är även näthat en viktig faktor att ha i åtanke, och då kanske även specifikt kommentarer från den manliga befolkningen i dessa forum som kan vara mer än grova med hänsyn till den anonymitet som kan finnas att gömma sig bakom.

Sett till detta anser jag att föräldrar och vuxna borde ta ett större ansvar när det kommer till att vara förebilder för vad som är okej och inte att göra på sociala medier. Många föräldrar lägger ut alldeles för privat information om deras barn och familj utan att tänka på vilka konsekvenser detta kan få för framtiden. Nyblivna föräldrar kan till exempel på Facebook väldigt bildligt beskriva sitt barns avföring eller sjukdomar, något som i framtiden kanske inte uppskattas av dessa. Det som skrivs på internet finns som sagt kvar och kommer föralltid att gå att hittas av någon som letar. Jag tycker sådana ämnen som detta är ytterst intressant och skapar alltid diskussioner i moral och genus frågor. Jag tycker det var en väldigt intressant föreläsning som väcker många nya frågeställningar i mitt huvud och sättet jag reflekterar över yngres medieanvändande.

 

MÖTESPLATSER: att beskriva en nätgemenskap.

Denna uppgift går ut på att man ska granska en webbaserad mötesplats och då även skriftligt beskriva nätgemenskapen och reflektera kring hur denna påverkar ungas identitetsskapande och sociala relationer. 

Den digitala mötesplats jag valt att undersöka närmre är den sociala plattformen YouTube. Efter en diskussion tillsammans med mina gruppmedlemmar (grupp 5) kommer jag att inrikta mig mer kring följande frågeställningar:

• Vilka deltar i gemenskapen?
• Vilka lagar och förordningar finns det?

Jag kommer nedan att presentera det sociala nätverket, vilken bakgrund det har och i vilket syfte denna kanal uppstod. Därefter kan man klicka sig vidare till ett videoklipp där jag kort går igenom hemsidan och dess användarfunktioner, följt utav skriftlig fakta kring de berörda områdena och en kort reflektion.

----------------------------------------------------

Bakgrund.

Den sociala plattformen YouTube lanserades offentligt i december 2005 och beskrev sig då som ”the world’s most popular online video community”, med hänvisning till det omedelbara stora antalet användare vilka lockades av möjligheten till att upptäcka, titta på och dela originalproducerade videor på internet (Wasko & Erickson, 2009, s.373). Intresset för möjligheterna YouTube gav sina användare bibehöll sig och enbart ett år efter lanseringen genererade hemsidan mer än 100 miljoner videovisningar med 65 000 nya videouppladdningar dagligen. Denna framgång bidrog till att företaget senare samma år, 9 december 2006, kom att bli uppköpta av Google Inc. vilka betalde närmare 1,65 miljarder i aktier för videodelningssidan (Wasko & Erickson, 2009, s.374; Snickars & Vonderau, 2009, s.9). Genom att promota hemsidan som en, mer eller mindre, tom plattform vilken väntade på att fyllas med originalproducerade videor och annat användargenererat innehåll, har YouTube reviderat begreppet plattform till vad det har blivit idag. Det vill säga en teknisk plattform vilken sammanfört publiken, och som via en mängd intäktsskapande verktyg gör att alla som vill framgångsrikt skapa och distribuera innehåll via en kanal på en global skala får möjlighet till detta. YouTube erbjuder sina användare en online-miljö där de kan ansluta, informera och inspirera andra över hela världen. Här kan även användare ladda upp original producerat innehåll och sedan koppla det till deras webbplatser, mobila enheter, bloggar och andra sociala medier. Därav fungerar mediet även som en distributionsplattform för skapare av originellt innehåll, men även för annonsörer av olika storlekar (YouTube, 2014a). Då allt fler människor arbetar för att fånga speciella ögonblick på video, bistår YouTube dem med en tjänst där de kan dela erfarenheter, talanger och expertis med världen. Med hänvisning till detta refererar YouTube- teamet till webbplattformen som en mötesplats och uppmanar människor att interagera. 

Följande information finns att hämta på YouTube’s hemsida:

" Kom ihåg att det här är din mötesplats! YouTubes användare gör sidan till vad den är, så var inte rädd för att hugga in och engagera dig!

• Ha så kul på sidan.
Här finns massor att se, hur många som helst gör hur coola grejer som helst – du kanske är en av dem! All utrustning blir hela tiden billigare och billigare, så blanda dig i leken och ha så skoj.

• Låt folk veta vad du tycker.
Feedback är en del av upplevelsen, och när det görs med respekt kan det vara ett härligt sätt att hitta vänner, dela med sig av historier och göra din vistelse på YouTube ännu roligare. Så lämna kommentarer, ranka videoklippen, svara på videoklipp som du berörts av, var med i tävlingar som intresserar dig – här händer det massor och det finns massor av sätt att delta på.

• Du kommer kanske inte att tycka om allt du ser.
En del av innehållet här kanske gör dig upprörd – om du tycker att ett videoklipp bryter mot våra användarvillkor kan du klicka på "Flagga som olämpligt", så kommer vår personal att granska det. Om det inte bryter mot några regler kan du kolla på något annat – varför slösa tid på sådant du inte gillar?

Så enkelt är det! Tack för att du läste det här! – YouTube-teamet "

Trots uppmuntran till interaktivitet analyseras ofta plattformen enligt den så kallade ”90-9-1” regeln. Det vill säga att 90 procent av online publiken aldrig interagerar, utan enbart agerar passiva konsumenter av innehållet. Nio procent interagerar emellanåt, men dock mer sällan än ofta, och att den övervägande interaktionen därmed utgörs av den aktiva en procent som ser sig själva som en del av ett större community (Snickars &Vonderau, 2009, s.12).

Visuell genomgång.

Via denna länk finner du min visuella genomgång av bland annat skönhetsnätverket StyleHaul, och regelverk på YouTube:

http://www.screencast.com/t/989Af7hp

Deltagande.

Den del av YouTube som jag valt att analysera djupare är det aktiva skönhetscommunity som finns på den sociala mötesplatsen. Detta då gräsrotsgemenskapen på den sociala plattformen YouTube har skapat en ny typ av konsumentsamhälle vilken kan definieras som ”en grupp människor som har ett gemensamt intresse av en viss verksamhet eller ett objekt och som skapar ett parallellt socialt universum (subkultur) utbredd med sina egna myter, värderingar, ritualer, ordförråd, och hierarki” (Cova & Dalli, 2009, s.13). Här är det producenter av amatörvideos, i detta fall skaparna av vloggar, så kallade videobloggar, som innehar den högsta rangen och dessa hänvisas ofta till som ”YouTube stjärnor”. YouTube är en av de sociala medier som anammat detta intresse och på plattformen finns det idag en skönhetsgemenskap bestående av en population vloggare, det vill säga videobloggare, där de mest framgångsrika befinner sig i 20-30 års ålder. Dessa hjälper inte bara varumärken att sälja mer produkter via sina videor, utan har även bidragit till att YouTube kommit att utvecklas till en plats där skönhetsindustrin inte enbart definieras utifrån de ”vanliga” normerna för skönhet, utan här finns en mångfald av nationaliteter, storlekar, utseenden och diverse alternativa tolkningar av vad skönhet är. På detta sätt hjälper YouTube till att demokratisera innebörden av denna term. Dessa vloggare har med andra ord även inskränkt på traditionella medier då allt fler människor vill höra och lära sig om mode från vanliga människor, och se hur de använder plagg och produkter i vardagen (Kee, 2013).

När man ser till relationerna inom detta skönhetscommunity på YouTube kan dessa delas in i tre olika grupper. Individer kan röra sig mellan dessa olika grupper, eller kategorisera sin tillhörighet till mer än en av dessa samtidigt. Prenumeranter är de människor som tittar på de videor som gurus publicerar, och väljer att följa deras kanaler. En tredje kategori beskrivs i detta community som outsiders. Det vill säga individer som inte regelbundet laddar upp, eller tittar på, mode- och skönhetsrelaterade videoklipp på den sociala plattformen, men som interagerar med dem via så kallade hat-kommentarer eller videosvar med negativ klang (McMurtrie, 2013, s.13).

Lagar och förordningar.

Liksom andra social nätverk finns det en del riktlinjer och förhållningsregler att följa vid deltagande, och användande, på sidan. Dessa är dock inte så pass lättillgängliga att man per automatik skulle läsa igenom dem innan användning, eller så pass strikta att de efterföljs. Då det uppladdas en ofantlig mäng klipp på det sociala nätverket dagligen hinner inte redaktionen med att se över om dessa lagar och regler efterföljs, utan man får snarare som användare "flagga" klipp som man tycker borde ses över om man finner innehållet stötande och opassande i ett offentligt sammanhang. Här bör man även ha upphovsrätten i åtanke vid publicering av videoklipp. Det är exempelvis olagligt att ladda upp innehåll som inte är orginalproducerat, eller som man själv innehar rättigheterna till. Även detta en lag som inte helt strikt efterföljs och som YouTube kommit att få mycket kritik på grund av (YouTube, 2014b).

Referenser.

Burgess, J. & Green, J. (2009). ”The Entrepreneurial Vlogger: Participatory Culture Beyond the Professional-Amateur Divide”. I: Snickars, P. (eds.) & Vonderau, P. The YouTube Reader (S.89- 107). Litauen: Logotipas.

Cova, B. & Dalli, D. (2009). ”Working Consumers: The Next Step in Marketing Theory?”. [Elektronisk]. Marketing Theory, 9 (3). Tillgänglig: < http://mpra.ub.uni- muenchen.de/36717/1/MPRA_paper_36717.pdf > [2014-04-29]

McMurtrie, C. (2013). Vlogs, Blogs, and Hauls: Hyperconnectivityand Autoethnography in the YouTubeBeauty Community. [Elektronisk]. BA Social Anthropology, School of Anthropology & Conservation. Canterbury: University of Kent. Tillgänglig: < http://www.academia.edu/3271711/Vlogs_Blogs_and_Hauls_Hyperconnectivity_and_Autoethno graphy_in_the_YouTube_Beauty_Community > [2014-01-03]

News and Guides. (2012). Most Commented Youtube Videos of All Time – 19th November 2012. Tillgänglig: < http://newsandguides.com/most-commented-youtube-videos-of-all-time-19th- november-2012/ > [2014-04-29]

Kee, T. (2013). Easy, Breezy, Beautiful: Uncovering the Business of Beauty on YouTube. [Elektronisk]. Videoinc. 8 juli. Tillgänglig: < http://www.thevideoink.com/features/easy-breezy- beautiful-uncovering-the-business-of-beauty-on-youtube/#.UsbosijyfqJ > [2014-01-03]

Snickars, P. (eds.) & Vonderau, P. (2009). The YouTube Reader. Litauen: Logotipas.

Wasko, J. & Erickson, M. (2009). ”The Political Economy of YouTube”. I: Snickars, P. (eds.) & Vonderau, P. The YouTube Reader (s.372-386). Litauen: Logotipas.

YouTube (2014a). Om YouTube. [Elektronisk]. Tillgänglig: < http://www.youtube.com/yt/about/sv/ > [2014-04-29]

YouTube (2014b). Riktlinjer för YouTube Mötesplats. [Elektronisk]. Tillgänglig: < https://www.youtube.com/t/community_guidelines?gl=SE&hl=sv > [2014-04-30]

MÖTESPLATSER.

Reflektioner efter en föreläsning av Mikael Eriksson Björling.

Utifrån Mikaels föreläsning valde jag att reflektera över följande frågeställning:

• Hur påverkar tekniken och de tjänster/verktyg som finns idag vårt sätt att mötas och kommunicera i vårt arbete eller som privatpersoner. Möjligheter/problematik? 

Jag finner det väldigt intressant att studera närmare hur människor använder sig av digitala medier i vardagssammanhang och hur detta påverkat den direkta sociala interaktionen individer emellan. Nedan följer en diskussion kring ämnet vilken enbart är baserad på mina egna tankar och reflektioner kring ämnet, det är med andra ord inte argument vilka finner stöd i vetenskaplig forskning vilket är viktigt att ha i åtanke när man läser. 

Som alla andra förändringar som sker i samhället har den tekniska utvecklingen medfört både extremt positiva effekter på mänskligheten, liksom en stor andel bakslag. Inte minst har de sociala medierna, såsom Facebook, Instagram och Twitter, underlättat kommunikationen mellan två eller flera individer. Här kan man delta i diskussioner i både privata och offentliga forum med sina nära vänner, eller för en helt okända personer, obegränsat. För min egen del har just de privata grupperna på Facebook underlättat enormt vid deltagande i grupparbeten eller vid min aktiva tid på studentkåren. Detta då i stort sett alla finns på just den sociala plattformen som Facebook idag har blivit. "Står det inte på Facebook har det inte hänt" är en mening jag hört upprepande gånger de senaste åren, och en av mina gamla lärare sa en gång att "det är bara fega företag som inte finns på Facebook" för det är bara dom som inte vågar möta kritik från konsumenterna. Samhället har blivit mer digitalt, och man behöver idag inte ens lyfta på telefonen för att veta vart ens vänner befinner sig, vilka de är med eller vad de åt till lunch. Jag utförde i en tidigare kurs en etnografisk studie där jag, tillsammans med en klasskamrat, studerade hur studenter vid en högskola använde mobiltelefonen under lunchtimmen, och jag kan säga att jag sedan dess är väldigt noga med att inte sitta med telefonen i handen, eller ha den liggandes på bordet, när jag umgås med mina vänner. Ja, digitaliseringen har bidragit med väldigt mycket positivt, men när jag ser två kompisar sitta och fika med varandra och den enda av dem verkar vara mer intresserad av att kommunicera med de vännerna som är digitalt, och inte fysiskt, närvarande får jag fruktansvärt ont i magen. Eller när man åker kommunalt och ser varenda människa sitta frammåtböjd och stirra på mobilskärmen för att undvika någon typ av kontakt med sina medmänniskor. Det här är såklart bara exempel på måfå, men det är så samhället ser ut idag. Det finns en andel människor som idag lever mer genom sociala medier än den fysiska verkligheten och för mig är det oerhört sorgligt att se. Utifrån detta kan jag säga att jag är väldigt glad att jag studerat så som jag gjort, för det har gjort mig väldigt medveten om hur jag brukar medier i närheten av andra. Även om jag är uppväxt på 90-talet och då även på något sätt utvecklats i digitaliseringen är jag nog ganska gammalmodig i själen. Jag tycker att mobilspel är oerhört värdelöst och bara slöseri med tid och jag blir stressad av att chatta för det innebär att jag måste svara så snabbt. Jag spelar mycket hellre brädspel över ett glas vin med mina vänner, eller sitter och virkar framför en bra serie med mina vinylskivor hängandes på väggen. För mig är det kvalitet.

Det var en sak Mikael sa under föreläsningen som jag reagerat starkast på, och det var något i stil med "idag föredrar man ett tjänsteparadigm snarare än ett produktparadigm". Det är skämmande för att det är så himla sant. Även om jag själv står med ena foten i produktparadigmet så har jag under tre år på högskolan aldrig hört någon beskriva denna skiftning så bra med en enda mening. Men ovanstående reflektioner i åtanke måste jag ju även säga att även jag verkligen uppskattar lite mer än en handfull av de nya digitala tjänsterna. Exempelvis har molnbaserade tjänster såsom Skype och Viber underlättat mitt liv avsevärt vid studier utomlands eller grupparbeten på distans. Att gratis kunna prata i telefon med en kompis som befinner sig på andra sidan jorden, eller kunna sitta och dricka te med min mamma genom en datorskärm på grund av avstånd är något jag aldrig hade velat leva utan. Tid- och rums aspekten har i moderna tider helt suddats ut och det finns nästan inga gränser på hur och vad du vill meddela vem. Så även om sociala medier till väldigt stor del inkräktat på vårt direkt fysiska umgänge och då inte enbart till det positiva, har de samtidigt möjliggjort och även underlättat, att kommunikationen individer emellan på distans. Min syn på fenomenet just nu skulle med största sannolikhet kunna sammanfattas enligt följande: sköter man sitt brukande av sociala medier, och därmed inte använder dessa på bekostad på den direkta, och personliga, interaktionen är jag helt och hållet för vart utvecklingen är på väg. De tekniska framstegen har underlättat så pass mycket i mitt liv, både till vardags, i studier och i arbete, att det inte går att försumma. Men å andra sidan är jag strikt emot att all mer inetraktin med människor idag sker webbaserat och inte ansikte-mot-ansikte. 

SOCIALA MEDIER.

I denna uppgift ska jag jämföra hur ett antal företag och organisationer använder sig av sociala medier i sin dagliga verksamhet, och därmed även se till huruvida detta brukande skiftar beroende på företagens storlek och inriktning. Det vill säga om användandet av dessa skiftar beroende på om det rör sig om en ideell organisation eller ett börsnoterat företag. 

De företag och organisationer som valts ut för analys är följande:

• Greenpeace: http://www.greenpeace.org/sweden/se/
• Frosting: http://www.frosting.se
• Sony: http://www.sonymobile.com/se/products/phones/

Jag kommer nedan att först presentera de ovan nämnda verksamheterna var för sig, för att sedan göra en överskådlig sammanställning av deras mer uppenbara likheter och skillnader i brukandet av sociala medier.

Greenpeace

Greenpeace Sverige är en oberoende miljöorganisation som minst sagt flitigt använder sig av sociala medier för att hålla omvärlden uppdaterad i miljörelaterade frågor och vad som händer, både på ett nationellt och ett globalt plan. Organisationen går bland annat att följa och interagera med via Facebook, Twitter, YouTube, Flickr, Pintarest, Instagram, Google+ och blogg. Här live-uppdateras händelser frekvent och man blir även erbjuden att lämna sin e-postadress för att få denna information direkt till sin mail. På hemsidan länkas det även till diverse artiklar kring det berörda ämnet och vid ett besök på deras sociala mediekanaler, då specifikt YouTube, får man konstant en uppmaning i form av en "pop-up" ruta att bekräfta sin prenumeration på kanalen. Sett till både miljö- och ekonomiaspekten är det förståeligt att den oberoende organisationen vänder sig till denna typ av e-marknadsföring vilken i princip är helt gratis att bruka och även den mest miljövänliga lösningen. För att stärka sin ståndpunkt går hela hemsidan i en grön skala och här används starka bilder, och ett till viss del, hårt uttryck för att påvisa och stärka dramatiken och förödelsen kring de frågor och den information visas. Hemsidan kan dock till viss del kännas väldigt rörig då det är mycket som händer samtidigt, och som läsare blir det ibland svårt att koncentrera sig på en fråga. 

Frosting

Frosting är en kommuniaktionsbyrå som hjälper företag att skapa affärsstödjande kommunikation. Deras hemsida är väldigt enkel och stilren i sitt utförande, men de små färgglada bilderna till den vita bakgrunden ger ett fräscht och tryggt intryck. Här påvisas dock användandet av sociala i minsta möjliga mån, och man måste nästan leta sig fram för att till slut finna en Facebook-logo uppe i det högra hörnet. Uppdateringen på det kontot sker dock inte heller i någon vidare aktiv utsträckning. Övriga kontakt-och mediekanaler som erbjuds via företagets hemsida är mail, telefon och möjlighet till prenumeration på företagets elektroniska nyhetsbrev. Trots detta hittas företaget både på linkedin och vimeo vid en större sökning. För att vara ett kommunikationsföretag som bland annat erbjuder tjänster såsom "webbyrå" och "rörligt" använder de sig ytterst sparsamt att internetbaserade tjänster och sociala medier att jag som kund, om så varit fallet, i viss utsträckning skulle ifrågasätta deras kompetens på dessa nämnda områden. Här påvisas det dock att denna typ av företag kanske inte tjänar på att själva aktivt delta på dessa plattformar eller söker den typ av exponering.

Sony

Sony Mobiel Communications AB är ett börsnoterat högteknologiskt företag och en globalt ledande innovatör inom bland annat video, spel, ljud. Efter att ha undersökt företagets hemsida kan man finna länkar till sociala medier såsom Facebook, Twitter, YouTube och Google+. Samtliga av dessa kanaler används flitigt för att informera deras läsare och följare om nyheter, reklamfilmer och lanseringar i ett fint samspel med varandra. Det märks tydligt att de läggs ner tid på dessa kanaler och sättet de valt att integrera dem med varandra. Då Sony bland annat tillverkar mobiltelefoner och annan elektronisk utrustning, vilka används av deras konsumenter till bland annat sociala mediebruk anser jag att företaget tjänar på att även marknadsföra sig i dessa kanaler för att nå ut till sin målgrupp på ett mer anpassat sätt, något som de utnyttjar och antagligen tjänar på i det stora hela. På hemsidan blir man även erbjuden att prenumerera på elektroniska nyhetsbrev och blir försedd med information gällande företagets egna appar och dylikt som går att bruka på diverse elektroniska apparater. 

Summering

Rent generellt sätt, utifrån de tre ovan beskrivna verksamheterna, kan man säga att ideella organisationer såsom greenpeace är ytterst aktiva på sociala medier och finns i stort sätt överallt där de har möjlighet att synas. En bidragande faktor till detta kan naturligtvis vara att de vill få ut så mycket marknadsföring för så lite pengar som möjligt. Att exponeras på webben, i alla forum, är såklart ett vinnande koncept för en oberoende organisation. Även att detta sätt att gå till väga är oerhört smart ut en mijösynpunkt måste också has i åtanke. Större företag som Sony brukar dessa medier mer selektivt och på ett mer sofistikerat sätt än Greenpeace. Det är inte lite mycket information, och inte lika hetsigt informationsflöde, utan snarare selektivt och genomtänkt. Lite som att varje publicerat inlägg är en del av en marknadsföringskampanj snarare än sporadisk information. Att ha i åtanke där är att Sony till skillnad från Greenpeace är ett multimiljonföretag och därmed även har råd att lägga ner mer tid på ändamålet till skillnad från de frivilliga aktivisterna på miljöorganisationen. I relation till dessa företag syns det även tydligt att den valda kommunikationsbyrån inte alls är speciellt aktiv när det kommer till just kommunikation på sociala medier. Ett rådande faktor bakom denna företeelse kan dock vara att de sköter denna typ av PR för externa parter och därmed inte lägger fokus på sin egen marknadsföring. Jag som själv studerar mediekommunikation skulle utifrån mina egna erfarenheter våra uttrycka att så är fallet många gånger. Exempelvis kanske Sony arbetar i samband med ett kommuniaktionsföretag som hjälper dem med sina proffsiga och redigerade inlägg medan fristående organisationer inte har den lyxen eller kompetenta personalen. Ett faktum som påvisas tydligt både i skillnad i uttryckssätt och upplägg i en jämförelse mellan de två olika verksamheterna. 

Kort sagt kan man säga att oberoende organisationer använder sociala medier i större utsträckning än börsnoterade företag, dock sker inte detta på ett relativt slarvigt vis, medan större företag är mer selektiva i sitt brukande, men har också möjligheten att ta hjälp när det kommer till sin kommunikation vilket gör att den blir mer proffsigt utförd. Kommunikationsbyråer å andra sidan väljer att inte fokusera på sitt eget varumärke på de sociala medierna, utan hjälper snarare sina kunder att nå ut med deras budskap. 

BLOGGKOLLEN.

Till denna uppgift har jag valt att studera två bloggar, båda inriktade på skönhet, utifrån ett antal valda kriterier såsom målgrupp, syfte, kommunikationsstrategi, tonalitet och interaktion. Genom att utföra denna typ av studie på bloggar med samma tema kan man med mindre svårigheter urskilja likheter och skillnader dessa emellan.

De bloggar som valts till denna undersökning är följande:

• Linda Hallberg: http://stureplan.se/bloggar/linda
• Sandra Holmbom: http://rodeo.net/sandraholmbom/

Den första skillnaden mellan dessa två, och kanske den mest väsentliga, är att Linda är en utbildad makeup artist och har arbetat med detta sedan 2006, medan Sandra är självlärd och verkar inom området på hennes fritid. Förutom att de båda bloggar på sidan av sitt ordinarie arbete har Linda Hallberg även en YouTube-kanal där hon praktiskt visar upp olika sminktekniker för sina prenumeranter och sporadiska besökare.

Till utseendet är Lindas blogg väldigt stilren och sparsam i sin layout och av innehållet att döma riktar den sig till unga tjejer i åldrarna 18-30. Anledningar till detta kan vara att hon själv befinner sig i detta åldersspann, men också för att dessa är de mest aktiva på social medier, och internet överlag (internetworld, 2013). Det första man möts av när man kommer in på sidan är en stor porträttbild föreställande Linda själv. Här är bakgrunden vit, liksom resten av bloggen, och hon är sminkad med lila ögonbryn och blå/grå ögonskugga under ögonen. Hon håller upp sin hand i ett, vad som er ut som, ett onaturligt grepp framför ansiktet. Samtliga komponenter i denna bild ger ett futuristiskt, och väldigt kreativt intryck. Även om hennes makeup ser oerhört okonventionell ut förser den bloggen med en inspirerande känsla och man blir nyfiken på att läsa mer. Bilden stämmer även väldigt bra in på denna bloggs syfte, vilket är just att inspirera och visa upp smink i olika former och sammanhang. De skriftliga inläggen på bloggen hålls väldigt korta, och utgörs till största del av produktlistor där hon bland annat staplar upp vilka olika ögonskuggor och liknande som hon använt sig av för att få till den sminkningen som hon visar. 

Då Lindas blogg är skönhetsinriktad har hon valt att kommunicera med sina läsare via ett större antal bilder och foton, snarare än text. Dessa färgglada och inspirerande bilder tillför en mer levande känsla till den annars väldigt enkla och stilrena utformningen. Något jag reagerat på under analysen är att trots att Lindas blogg är relativt stor och välbesökt, är det ytterst sällan antalet kommentarer på inlägg överstiger 10 stycken. Det är därför väldigt svårt att avgöra hur hon här väljer att interagera med sina läsare i detta fall.

Till skillnad från Lindas blogg har Sandra valt att använda sig av en mer färgglad bild för att presentera sin blogg, dock har även hon, på sin visningsbild i det högra hörnet, blå ögonskugga under ögonen. Här finns dock känslan att hon riktar sig till en snäppet äldre målgrupp, det vill säga från 25 år och uppåt, något som framgår främst i bildspråket som används. Stilistiskt sätt känns bloggen väldigt stilren i sitt utförande och inläggen består även här till större del av bilder och självtagna fotografier, och den text som finns utgörs främst av produktlistor eller enkla instruktioner till skönhetsbehandlingar. Även här är kommentarsfunktionen näst intill oanvänd, men man kan tydligt se här att Sandra svarar på de få som finns och tackar sina läsare för de komplimanger hon får. I slutet av varje inlägg finner man även ett antal nyckelord relaterade till inlägget vilket gör att man lätt kan navigera sig runt på bloggen och då väldigt enkelt hitta relaterade inlägg under samma "nyckel". 

Sammanfattning

Sammanfattningsvis skulle jag säga att de märkbara skillnaderna på dessa två bloggar är främst att Sandra använder sig av ett helt annat navigeringssystem på sin blogg än Linda i och med "nyckelorden". Lindas blogg har även en mer ungdomlig framtoning än Sandras även om de behandlar oerhört liknande ämnen. Här bör även tilläggas att Sandra känns mer vänskaplig i sin tonalitet, medan Linda är lite tuffare. Uppläggen på bloggarna är dock näst intill identiska. 

Referenser 

Internetworld (2013) Så populära är Facebook, Twitter och Instagram. Tillgänglig: <

http://internetworld.idg.se/2.1006/1.530469/sa-populara-ar-facebook-twitter-och-instagram > [2014-02-27]